Tahiti för fjärde gången

Så är vi då i Papeete för fjärde gången på 4 veckor. Man är vittberest!

Det är alltid svårt att disponera tid bra samma dag man ska checka ut från hotell. Vi gjorde så gott vi kunde. Tog morgondopp vid åttatiden. Vädret var perfekt för att hyra kanot men tiden var för knapp så vi packade och bänkade oss vid den lilla poolen istället. Fast jag smög mej ner till havet igen för jag kunde inte låta bli. 
Simmade en liten bit ut, låg och guppade i mina croqs. Ganska nära land. Skulle gå upp. Fasa! Mellan mej och land, typ 3 meter ifrån mej seglade en stingrocka förbi med lång svans. En stooor. Typ som mellan mina händer om jag sträcker armarna rakt ut. Nästan i alla fall. Tittade om han hade familjen med sej men det hade han inte. Nu har jag sett det mesta tycker jag.

Kl 1330 skulle det gå två bussar till färjeläget, en motsols och en medsols på ön. Vi var på plats redan kl 1310. Ingen buss. 1330. Ingen buss. 1345. Ingen buss. 1355. Ingen buss. 1400. Buss. Bara en. Väntan..... Hanseman såg ganska uppgiven ut där han satt på sin betonggris och bidade tiden an.

1405 andra bussen. Färjan skulle gå 1500. Vi hann. Sist ombord. Typ Carismabåt men utan Kapten Thomas. Inga enarmade banditer. Busschaffisar i denna upp och nera del av världen tycks ha som vana att köra barfota.

Tänka sig att man kunde så mycket franska som man kunde. Madamme Putzker skulle inte ha trott det för 45 år sen. Här har pratats flytande franska i dagarna 30. Man böjer verb som ett värsta kreativt jehu, man kan böja dom i genus och tempus och modus och ölrus. Man kan böja och bända så dom spretar hit och dit och när man lyckas få till en riktig skruv så blir dom till substantiv eller infinita singularsadverb.